Karate

Karate är nog det första som många tänker på när de hör ordet kampsport. Samtidigt är det en kampsport som många vet mycket lite om. Hur många vet till exempel varifrån kampsporten ursprungligen kommer? Kina är inte rätt svar, och faktum är att den som svarar Japan inte har helt rätt heller.

Karate kommer från Ryukyu-öarna, en ögrupp mellan Taiwan och den japanska ön Kyushu. Idag ingår öarna i kejsardömet Japan, men de var tidigare ett självständigt kungarike. Flera olika kampsporter fanns på dessa öar, och i kombination med element från kampsporten kenpo utveckaldes karate, som kan betyda både ”kinesisk hand” och ”tom hand”. Fokus ligger på slag och sparkar med händer, fötter, knän och armbågar.
I vissa skolor ingår också ledlås, kast och slag mot kroppens svaga punkter.

Karaten kommer till Japan

Karate kom sent till det japanska fastlandet, fastän Ryukyu blev en japansk vasallstat redan på 1600-talet. Första gången karate visades på någon av de japanska huvudöarna var troligen 1922. Då kom Gichin Funakoshi, grundare av den populära Shotokan-skolan, till Tokyo. Syftet var att sprida kunskapen om Ryukyus kampsporter, och framför allt då om karate. Det var Funakoshis idé att ändra betydelsen av ordet karate, från kinesisk hand till tom hand (de två orden uttalas likadant på japanska, men skrivs med olika tecken). Detta gjorde honom dock så impopulär i hans hemregion att han inte kunde återvända till Ryukyu. Han fick dock sällskap i Japan av flera karatelärare från Ryukyu, som alla bidrog till att kampsporten fick fäste på öarna. Funakoshi tog dessutom hjälp av andra inom den japanska kampsportsvärlden, bl.a. skaparen av judo, Jigoro Kano. Blad de element som Funakoshi hämtade från judo finns bland annat kläderna, och systemet med bälten i olika färger.

Precis som när det gäller många andra kampsporter från de japanska öarna finns det två varianter av karate: karate-do och karate-jutsu.